Få bättre koll på Atkinsmetoden
Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet föda och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är snål på kolhydrater. Att addera fett i kosten bidrar till att man kan bibehålla en mer långvarig mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av människor som provat Atkinsdieten är att man slipper vara hungrig under tiden man går ned i vikt.
Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten leda till att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen bör kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska fortskrida till dess att bantaren når cirka 4 kilo från sin idealvikt.
Vad beträffar underhållsfasen är den ämnad att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta i enlighet med de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas ska vara så låg som möjligt. Ifall vikten återigen ökas kan bantaren starta om från början med induktionsfasen.
I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Människor äter till exempel för mycket socker, sirap samt mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar även att personer överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som bör undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör samt feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter vanligtvis är vätskor i form av feta oljor.
Enligt Atkinsdieten är självfallet kostplanen enormt betydande men dieten betonar dessutom daglig motion samt intaget av näringstillskott. Det är viktigt att även grönsakerna har ett lågt kolhydratinnehåll.
Meningen med Atkinsdieten är att den ska hämma intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en procedur som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög omfattning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör således av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism eftersom den hamnar i ett svälttillstånd.
Att minimera intaget av kolhydrater har verkning på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten angeläget att få i sig mat som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. en del livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för skilda kostrekommendationer inom en del dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras typ och kvantitet. Mat som består av rejält med kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.